Pedagogisk bakgrund

Varför arbetar vi med en kolonilott som pedagogiskt verktyg?

Ja, det är kanske en fråga värd att ställa. Svaret kan göras både kort och långt och mer eller mindre ingående. Det finns en stor poäng i att arbeta ämnesövergripande, så att alla eller många skolämnen ingår på ett naturligt sätt. I arbetet med en kolonilott ryms verkligen mycket och vi känner oss stolta över detta arbetssätt och utvecklar det hela tiden.

Här kommer ett par snabba exempel på hur man kan tänka kring arbetet på och med kolonilotten. Arbetet sker inte bara på plats i friska luften, utan fortsätter i klassrummet:

  • Årets olika årstider och månader får en utökad betydelse och blir enklare att förhålla sig till när man tar hjälp av koloniarbetet. En enkel kedja kan se ut såhär: Försådd, utplantering, skötsel, skörd.
  • I hemkunskapen kan man sedan förädla skörden och tar på så vis in vardagsmatematiken på ett naturligt sätt när det ska bakas och lagas efter recept.
  • Demokrati blir mindre abstrakt när man får komma med idéer som alla röstar om, väljer ut och sedan gemensamt hjälps åt att genomföra.
  • Man kan ta reda på i vilka andra länder och världsdelar man odlar potatis. Och vem var Jonas Alströmer, förresten?
  • Matematiken blir konkretare och mer verklig när man räknar ut hur många fröer eller lökar som går åt till en odlingslåda, eller om man vill ta reda på hur många potatisar det i genomsnitt blir per planta.
  • Är det någon som vet vad gurka och morot på engelska? Hur skulle man kunna berätta om plantering på engelska?
  • Varför inte måla en vacker bild inspirerad av miljön på och kring kolonilotten?

Listan är lång och ständigt levande. Allra bäst blir det när idéerna eller frågorna kommer från eleverna. Ett riktigt tillsammansarbete!